Antalet killar och män som blir sjuka i ätstörningar, utseendefängelset och träningsmissbruk ökar.
Att bli sjuk i dessa sjukdomar handlar inte om vilket kön vi har utan om att vara människa.
Vare sig du är kille/man eller tjej/kvinna våga berätta.
Du har inget att skämmas för.
Du är inte ensam.
Det finns hjälp och det går att må bra igen.
Att bli fri.
Sök professionell hjäp och ta kontakt med Riksföreningen Anorexi/Bulimikontakt
(Även ortorexi och träningsmissbruk).
Jag blev sjuk när jag var sjutton år.
Det tog arton år för mig innan jag helt vågade berätta och öppna mig och sluta skämmas.
Det var först då jag blev fri.
Det är många år av mitt liv som jag levde utan att leva.
Flera gånger var jag nära att dö.
Därför har jag valt att berätta min historia för att kanske hjälpa någon annan.
Att göra något ljust av allt mörker.
Det som varit bär jag som en styrka nu.
2006 skrev jag diktboken innanför som handlade om mina erfarenheter
av ätstörningar och träningsmissbruk och började föreläsa.
Det blev många olika reportage i media och killar och män började
höra av sig till mig och berättade att de också kämpade mot detta.
Och att de kände igen sig i min berättelse.
Sedan dess har jag privat blivit kontaktad av hundratals killar och män
som är fast i dessa helveten. Den äldsta är sjuttiofyra år och den yngsta elva år.
Flera manliga "kändisar" inom idrotts- och nöjesvärlden har också kontaktat mig.
De berättar att de precis som jag gjorde innan, skäms för att berätta eftersom de är
rädda för att anses att exempelvis vara omanliga eller att de ska bli lämnade ensamma.
De säger att innan de hörde talas om mig "endast" hört talas om tjejer och kvinnor
som berättat om hur det är att leva i dess helveten och därför trodde de att de var den
"enda killen eller mannen i hela världen" och att det därför var "något fel på dem".
Många uttrycker en oro och rädsla att bli ansedda för att vara "svaga"
och "omanliga" om de berättar. Killarna och männen berättar att skammen är
så stor attt de inte vågar söka proffesionell vård och hjälp inom exempelvis landstinget.
Många berättar att de är fast i olika former av träningsmissbruk och vid fixering vid att
ha en vältränad och muskelös kropp och att detta leder till att de får ätstörningar.
Andra att de kämpar mot anorexi, bulimi och andra sätta att försöka döva
sin ångest över att de känner att de inte duger. Anledningar till att vi blir sjuka
i ätstöningar, utseendefixering och träningsmissbruk är enligt mig många.
Att ha en ha en ätstörning eller vara fast i utseendefixering och träningsmissbruk
behöver inte synas tydligt i en mager eller överviktig kropp,
utan kan också exempelvis leva bakom en extremt vältränade
kropp eller i en kropp som ser ut att vara frisk.
Du som krigar i detta inombordskrig.
Du är inte ensam.
Har inget att skämmas fär.
Ge inte upp.
Det går att bli frisk och leva fri.
Berätta för någon du känner förtroende för.
Sök professionell hjälp och kontakta Riksföreningen Anorexi/Bulimikontakt
(Även ortorexi och träningsmissbruk).
Du som är anhörig eller vet någon som du misstänker är fast i detta.
Våga närma dig och fråga hur det är.
Visa ditt hjärta och din omtanke.
Du kan trots detta kanske mötas av "allt är bra med mig" eller av ilska.
Skammen kan var så stor och stark för den som är sjuk.
Det kan ta tid att nå in.
Att våga öppna sig och berätta om detta.
Försök hjälp den sjuka till professionell hjälp.
Ta kontakt med Riksföreningen Anorexi/Bulimikontakt
(Även ortorexi och träningsmissbruk).
Ta hjälp och stöd av andra.
Var rädd om dig.
Jan Nordström, juli 2011.